Inre delen av Åbyforden

Åby säteri i Sotenäs kommun på 1300-talet.

7/3 kl. 02:35

Vi skall i några artiklar skildra Åby säteri genom århundradena med början kring år1300. Det ter sig då naturligt att försöka ge en bild av hur det kan ha sett ut vid Åbyfjorden vid denna tid och hur befolkningen hade det. Här följer en artikel som försöker spegla hur det kan ha varit.

  • Åbyfjorden mot söder med säteriet på kullen
  • Åbyfjorden mot söder
  • Vacker kvällsbild från Åbyfjorden mot öster
  • Åbyfjorden

Om vi tänker på hur det ser ut vid Åby Säteri (Nordens Ark) idag och på hur det kan ha sett ut på 1300-talet, blir en av frågorna hur högt gick Åbyfjorden? Det troliga är att vattnet gick upp över vägen och täckte parkeringen vid Nordens Ark. Det innebar att vattnet trängde långt upp i Berfendal och det är nog inte en tillfällighet att Berfendals kyrka från 1100-talet ligger på en kulle och vattenbrynet låg ganska nära.
Gårdarna var små och troligen var det ganska fattigt. Då som nu redde sig vissa bättre än andra, men generellt var det nog ganska fattiga förhållanden. En större gårdsbildning på den kulle som huvudbyggnaden på Nordens Ark ligger kan te sig naturlig med tanke på hur högt Åbyfjordens strandlinje gick. En tanke som infinner sig är att det kanske var så att den försvunna kyrkan på Åby kan ha varit en kyrka för bygden runt om. Den låg sannolikt också högt upp mot den nuvarande huvudbyggnaden. Det stärks av en notis i Arkivguiden där det heter ” I biskop Eystein Aslakssons jordebok över Oslo stift (”Den röde bok”) uppges hur mycket Åby kyrka ägde år 1391, vilket visar att det rörde sig om en sockenkyrka, då en s. k. högendiskyrka (privat gårdskyrka)”.
På 1300-talet var det danska och norska kungar, som stred om herraväldet över Bohuslän. Vi minns Magnus Eriksson och hans landslagar, men vi kan också notera att det från brevdokument kan hämtas att den norske kungen Håkon Magnusson visades på Åby 1307.
Digerdöden runt 1349, härjade Bohuslän svårt. Nära hälften av befolkningen dog och 50% av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300- och 1400-talen periodvis mycket kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet. Det är ju inget som tyder på att området kring Åby var förskonat.
När man bläddrar i det omfattande materialet kring Åby, som finns på internet är det naturligt att man försöker bilda sig en föreställning om hur det kan ha sett ut och hur människorna levde. En tanke föder en fråga med hänvisning till hur Berfendals kyrka är belägen. Var kyrkan från början den enda bebygelsen där byggnaderna på Åby nu ligger? Är det så att någon mäktig man eller kvinna slagit ner sina bopålar vid kyrkan? Kyrkan har så småningom försvunnit och gett plats åt byggnation motsvarande den vi ser idag?


Läs mer om Sotenäs med omnejd i webbtidningen https://fjordarochfolk.se

Denna artikel är publicerad på fjordarochfolk via SvenskPress.se.
Se villkor här »

Kent Christensson

Kent Christensson

Fjordar och Folk

Från Sotenäs, Bohuslän

Medlem sedan 2019-09-11

Fjordar och Folk är en webbtidning för Sotenäs med omnejd, som speglar natur och kultur ur olika synvinklar. Den vänder sig till alla och är part... Läs mer

Vad vill du läsa?

Google översättning

Nyhetsbrev

Hjälp

Stäng

Information: Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse. Genom att fortsätta surfa godkänner du detta. Läs mer